Ritningar för tillbyggnad – så redovisas befintligt och nytt

1. Varför måste befintligt och nytt redovisas?

Kommunen bedömer en tillbyggnad utifrån hur den förhåller sig till det hus som redan står där — mot tomtgränser, grannar, byggnadshöjd och detaljplan. Utan ett tydligt "före" kan handläggaren inte avgöra vad som är nytt, hur stort det blir och hur det påverkar omgivningen.

En vanlig kompletteringsbegäran är just "redovisa befintligt och nytt tydligare". Genom att från början rita det befintliga med vanliga linjer och det nya med en tydlig markering — exempelvis en skraffering eller annan linjetyp — slipper du onödig tur och retur.

Samma princip gäller i alla tre ritningstyper: plan, fasad och sektion. Alla ska visa byggnaden som helhet, med den nya delen tydligt utmärkt.

En tillbyggnad som redovisas på det sättet ger också bättre förutsättningar för en smidig dialog: grannar som får se vad som är tänkt, i relation till vad som redan finns, har lättare att förstå och acceptera förändringen. Det kan spara både tid och motsättningar i samrådsprocessen.

2. Vilka ritningar behövs för en tillbyggnad?

Vilka ritningar som krävs beror på hur stor tillbyggnaden är och vad kommunen begär, men standarduppsättningen är:

• Planritning som visar befintligt och nytt i skala 1:100.
• Fasadritningar för de sidor som förändras, med befintlig och ny fasad.
• Sektionsritning när takhöjder, bjälklag eller lutande tak påverkas.

För mindre tillbyggnader — som en altan, ett uterum eller en mindre utbyggnad — kan det räcka med en plan- och en fasadritning. Ju mer byggnaden förändras i höjd och utbredning, desto fler vyer behöver du visa.

Fråga din kommuns byggnadsnämnd vilka ritningar de vill ha för just din åtgärd. Villkoren skiljer sig, och en bra kommun ger dig en tydlig lista innan du skickar in.

Redan innan du ritar är det värt att kolla detaljplanen för fastigheten: hur stor byggnadsarea är tillåten, hur högt huset får vara och var byggrätten ligger? Många tillbyggnadsprojekt stoppas inte av själva ritningen utan av att den nya volymen hamnar utanför planens ramar. Har du frågor om detaljplanen hjälper kommunens byggnadsnämnd dig att tolka den.

3. Så här redovisar du befintligt och nytt

Det finns ett par etablerade sätt att skilja befintligt från nytt på en ritning:

• Befintligt med vanliga, tunna linjer.
• Nytt med kraftigare linjer eller en skraffering/toning.
• En beteckning i ritningshuvudet som förklarar markeringarna.

På fasadritningen ska du också visa höjder — befintlig takfot, ny takfot, nockhöjd och marknivå. På planritningen handlar det om yttermått, väggtjocklekar och hur den nya delen ansluter till befintligt hus. På sektionen ser handläggaren hur tak och bjälklag möts.

Ett vanligt sätt att göra det tydligt är att rita den nya delen i en annan färg eller med en tydlig markering, och att ha en teckenförklaring. Då går det snabbt att bedöma om byggnadshöjd, avstånd och utbredning ligger inom ramarna.

Om tillbyggnaden ligger mot en gata eller granne är det dessutom vanligt att kommunen vill se en situationsplan som visar den nya byggnaden i relation till tomtgränser och omkringliggande hus. Den brukar ritas i mindre skala, ofta 1:200 eller 1:500, och kompletterar plan-, fasad- och sektionsritningarna.

4. Skala, mått och nordpil

Planer ritas vanligtvis i 1:100, medan fasader ofta ritas i 1:100 och ibland 1:50. Detaljer kan ritas i 1:20 eller 1:50. Sektionen ritas i samma skala som fasaden, så att höjderna går att jämföra direkt.

En vanlig missuppfattning är att bara den nya delen ska måttsättas. I själva verket behöver handläggaren måtten på hela byggnaden — den befintliga och den nya tillsammans — för att kunna bedöma total storlek, byggnadshöjd och avstånd. Skriv därför in yttermåtten på hela den sammanlagda byggnaden, inte bara på utbyggnaden.

Alla ritningar ska vara måttsatta — yttermått på hela byggnaden (befintlig + ny), mått på öppningar och avstånd till tomtgräns om det efterfrågas. En nordpil gör att handläggaren kan orientera byggnaden mot väderstrecken och jämföra med detaljplanen.

Varje ritning ska ha ett ritningshuvud med fastighetsbeteckning, åtgärd, skala och datum. Allt enligt svensk standard (SS-EN ISO).

5. Vanliga misstag

• Befintligt och nytt inte tydligt åtskilda — den vanligaste kompletteringsbegäran.
• Saknade eller felaktiga yttermått, så att tillbyggnadens storlek inte går att verifiera.
• Bara planritning när kommunen vill se fasad eller sektion.
• Höjder på fasad/sektion saknas — byggnadshöjd är ofta en avgörande fråga.
• Skala saknas eller är fel, vilket gör ritningen omätbar.

Kontrollera alltid mot detaljplanen innan du skickar in. Byggnadshöjd, utbredning och avstånd till tomtgräns är de vanligaste punkterna där en tillbyggnad krockar med planen.

6. Så här får du ritningarna

Har du redan ett underlag — en äldre ritning, en skiss eller ett foto av huset? Då kan vi renrita det till kompletta 2D-ritningar med befintligt och nytt tydligt redovisat. Du slipper anlita en hel arkitektbyrå.

En enstaka ritning kostar 890 kr exkl. moms och ett komplett paket med plan-, fasad- och sektionsritning 1 990 kr exkl. moms. Leverans som PDF/SVG inom 48 timmar.

Lämna gärna ett referensmått, till exempel "ytterväggens längd är 8 meter", så att vi skalar underlaget rätt. Kan vi inte utföra uppdraget på grund av underlaget hävs reservationen direkt utan kostnad.

Om du har ett äldre ritningsunderlag som inte stämmer med hur huset ser ut i dag är det viktigt att säga till — annars riskerar den nya ritningen att bygga på fel förutsättningar. Mät gärna upp de delar som ändrats och bifoga några foton, så får vi ett tillförlitligt underlag att utgå från.

Vanliga frågor om tillbyggnader