Sektionsritning för anmälan och bygglov – så ritar du snittet korrekt

1. Vad är en sektionsritning?

En sektionsritning visar en byggnad i genomskärning — som om huset var skuret mitt itu med en såg och du tittade rakt in i snittytan. Då blir höjderna synliga: golvnivåer, takets lutning, takfotens höjd, nockhöjd och hur konstruktionen mellan våningarna ser ut.

Där planritningen svarar på frågan "hur stort är det?" svarar sektionsritningen på "hur högt är det?". Den är det självklara komplementet till plan- och fasadritning och ofta en förutsättning för att kommunen ska kunna bedöma åtgärder som rör byggnadshöjd eller tak.

Snittet ritas normalt i skala och märks med snittlinjer i planritningen, så att man vet exakt var i byggnaden genomskärningen är gjord.

2. När krävs ett snitt?

Ett snitt krävs i regel när åtgärden ändrar byggnadens höjd, tak eller konstruktion. Typiska fall:

• Takkupa — snittet visar hur kupan möter taket och hur höjden påverkas.
• Påbyggnad eller nytt våningsplan — för att visa den nya höjden.
• Takresning eller ändrad taklutning — när takets form förändras.
• Bygganmälan — många anmälningspliktiga åtgärder, till exempel vid ändring av bärande konstruktion, kräver ett snitt.

Är du osäker på om just din åtgärd kräver ett snitt? Hör med kommunens byggnadsnämnd — de brukar vara tydliga med vilka ritningar en ansökan eller anmälan måste innehålla.

3. Vad ska ett snitt innehålla?

Ett korrekt snitt redovisar byggnadens vertikala uppbyggnad. Det här ska synas:

• Golv- och taknivåer — angivna som höjder, till exempel mot marknivån.
• Byggnadshöjd och nockhöjd — byggnadens högsta punkter med mått.
• Taklutning — takets vinkel och form tydligt utritade.
• Konstruktion — bjälklag, bärande väggar och takstolar i grova drag.
• Måttsättning — höjder och längder så att byggnaden går att verifiera.
• Snittlinjens läge — hänvisning till var i planritningen snittet är taget.

För tillbyggnader redovisas ofta både befintligt och nytt i samma snitt, så att kommunen direkt ser vad som ändras och hur den nya delen ansluter till den gamla.

4. Skala och utformning

Snittet ritas vanligtvis i skala 1:100, i samma skala som plan- och fasadritningen. Det gör att handlingarna går att jämföra direkt och att mått från de olika ritningarna stämmer överens. För detaljer som takfot, fönster- eller dörranslutningar kan en förstorad detalj i 1:50 vara bra.

Ritningen bör följa samma standard som övriga handlingar — enligt svensk standard (SS-EN ISO) — med konsekventa linjer, tydliga symboler och ett ritningshuvud med fastighetsbeteckning, skala och datum. Läs mer om vilken skala din bygglovsritning ska ha i vår guide om 1:100, 1:50 och 1:200.

5. Vanliga misstag att undvika

Här är de vanligaste felen vi ser på sektionsritningar:

• Snittet visar inte takets högsta punkt eller byggnadshöjd med mått.
• Snittlinjen saknas i planritningen, så man vet inte var snittet är taget.
• Fel skala, eller skala som inte stämmer med plan- och fasadritning.
• Otydliga nivåangivelser som inte går att koppla till marknivån.
• Handritade snitt där höjder och konstruktion inte går att läsa.

En digital renritning löser de flesta av dessa problem. Har du redan en skiss eller äldre ritning kan vi rita om den till ett korrekt, måttsatt snitt enligt svensk standard. Jämför gärna med hur en fasadritning ska vara uppbyggd — de två ritningstyperna kompletterar varandra.

Vanliga frågor om sektionsritningar