Ritningar för Attefallshus & Friggebod – detta kräver kommunen

1. Friggebod och Attefallshus — vad är skillnaden?

Både friggebod och Attefallshus är komplementbyggnader, men de regleras olika i PBL (plan- och bygglagen). En friggebod är en mindre byggnad som får placeras nära tomtgräns utan bygglov, medan ett Attefallshus är ett större komplementbostadshus vars bygglov i stället ersätts av en bygganmälan.

Det som är gemensamt är att de båda är tänkta att vara just komplement till huvudbyggnaden — de ska underordna sig bostadshuset på tomten. Exakt vilka arealbegränsningar och höjdbegränsningar som gäller just nu, och hur byggnaden får placeras, är saker som ändras över tid. Kontrollera därför alltid vad som gäller i dag hos din kommuns byggnadsnämnd.

Detaljplanen spelar också roll: även för åtgärder som i grunden är lovbefriade kan planen ställa ytterligare krav på placering och utformning.

2. När krävs lov och när räcker anmälan?

För en liten friggebod inom gällande begränsningar behövs oftast varken bygglov eller bygganmälan. För ett Attefallshus krävs däremot i regel en bygganmälan till kommunen innan bygget startar. Det är ett vanligt missförstånd att "anmälan" betyder att man slipper skicka in något — så är det inte.

• Friggebod — inom begränsningarna: ingen lov, oftast ingen anmälan.
• Attefallshus — bygganmälan krävs, med ritningar som kommunen granskar.
• Över begränsningarna — då krävs vanligt bygglov, precis som för en vanlig nybyggnad.

Vid en bygganmälan upprättas ofta också en kontrollplan som beskriver vilka kontroller som ska göras under bygget. Plan- och fasadritningar är i praktiken ett måste för att kommunen ska kunna granska åtgärden. Läs mer om skillnaden i vår guide om kontrollplan och bygglovsritning.

3. Vilka ritningar behöver du?

För ett Attefallshus är det vanligt att kommunen vill se dessa handlingar:

• Situationsplan — var på tomten byggnaden placeras, med avstånd till gränser.
• Planritning — rum, mått, dörrar och fönster i skala 1:100.
• Fasadritning — byggnadens utseende utifrån, i skala 1:100.
• Sektionsritning — ibland, för att visa taklutning och höjder.

Flera kommuner har egna checklistor för vad en anmälan ska innehålla — hör med din kommuns byggnadsnämnd och stäm av innan du skickar in. För en komplett bild av alla handlingar som brukar krävas, se vår checklista inför bygglovsansökan.

4. Så ska ritningen vara utformad

Samma grundregler gäller för ett Attefallshus som för vilken annan byggnad som helst. Ritningen ska vara digitalt ritad, i korrekt skala och med full måttsättning:

• Skala 1:100 för plan och fasader, 1:200 för situationsplanen.
• Nordpil på plan- och situationsritning.
• Mått på yttermått, rum, dörrar och fönster.
• Ritningshuvud med fastighetsbeteckning, skala, datum och ritare.
• PDF eller SVG enligt svensk standard (SS-EN ISO).

Har du redan en skiss från leverantören av huset? Då är det ofta en enkel sak att renrita den till en korrekt digital ritning. Du kan också utgå från leverantörens underlag och rita om det för hand — men då riskerar mått och proportioner att bli fel.

5. Vanliga fallgropar

Här är de vanligaste felen vi ser när det gäller Attefallshus och friggebodar:

• Att byggnaden är större eller högre än vad som är tillåtet — mått som inte kollats mot gällande regler.
• Att huset placeras för nära tomtgräns eller på ett sätt som strider mot detaljplanen.
• Att man tror att bygganmälan går att göra utan ritningar.
• Slarviga handritningar utan mått, skala eller nordpil.
• Att man börjar bygga innan anmälan godkänts — det kan få rättsliga följder.

Om du är osäker på vilka begränsningar som gäller för just din tomt är det bästa rådet att stämma av med kommunens byggnadsnämnd redan innan du köper huset. Ritningarna i sig löser sällan en fråga om storlek — men en korrekt ritning gör att processen blir snabb och smidig.

Vanliga frågor om Attefallshus och friggebod