Vad är skillnaden på kontrollplan och bygglovsritning?

1. Två olika handlingar med två olika syften

Det enklaste sättet att hålla isär dem är att fråga vad handläggaren på kommunen använder handlingen till:

• Bygglovsritningen besvarar frågan "får detta byggas?" — kommunen bedömer om åtgärden följer detaljplanen och byggreglerna.
• Kontrollplanen besvarar frågan "byggs det rätt?" — den beskriver vilka kontroller som ska göras under bygget för att resultatet ska bli korrekt.

Den ena avgör om du får bygga, den andra hur bygget ska följas upp. Båda regleras i PBL (plan- och bygglagen), men de hör till olika delar av processen.

En vanlig förväxling uppstår för att båda handlingarna hanteras av samma instans — kommunens byggnadsnämnd — och för att båda kan krävas för samma projekt. Men de skapas vid olika tidpunkter, av olika aktörer och granskas med olika ögon: den ena tittar på vad som är tillåtet enligt detaljplanen, den andra på att utförandet blir byggtekniskt riktigt.

2. Vad är en bygglovsritning?

En bygglovsritning är det tekniska underlag som visar hur byggnaden ser ut eller kommer att se ut — ovanifrån (plan), utifrån (fasad) eller i tvärsnitt (sektion). Ritningen ritas i skala, med mått och i en standard som kommunens handläggare känner igen.

Kommunen använder den för att bedöma om åtgärden följer detaljplanen — till exempel hur byggnaden förhåller sig till tomtgränser, avstånd till grannar och byggnadshöjd. En korrekt ritning med rätt skala, måttsättning och nordpil gör att handläggaren snabbt kan fatta beslut.

Bygglovsritningen tas fram innan bygget och skickas in tillsammans med ansökan om lov. Den ritas vanligen av en arkitekt eller, när underlaget redan finns, av en renritningstjänst som gör om en skiss eller äldre ritning till en digital 2D-ritning.

3. Vad är en kontrollplan?

En kontrollplan är ett dokument som beskriver vilka kontroller som ska göras under byggandet, när de ska göras och vem som ansvarar för dem. Typiska punkter är kontroll av grundläggning, fuktskydd, tätskikt, brandskydd och att bygget följer bygglovet och BBR (Boverkets byggregler).

Kontrollplanen godkänns av kommunen och är en förutsättning för att få startbesked — alltså tillståndet att påbörja byggnadsarbetet. Under bygget dokumenterar utföraren kontrollerna, och när bygget är klart kan kommunen utfärda slutbesked.

Poängen med kontrollplanen är kvalitetssäkring: den ska se till att bygget blir korrekt och säkert, inte bara att det ser rätt ut på pappret. Därför är den ofta kopplad till en kontrollansvarig (KA), som granskar att planen följs.

4. När behöver du en kontrollplan?

Kontrollplan krävs för anmälningspliktiga åtgärder — det vill säga sådant som ska anmälas till kommunen snarare än lovprövas. Typiska exempel:

• Ändringar som påverkar bärande konstruktion — till exempel att flytta eller riva en bärande vägg.
• Installation eller ändring av eldstäder och vissa tekniska system.
• Åtgärder där kommunen bedömer att det finns risk för fukt- eller brandskador.

En bra tumregel: ju mer åtgärden påverkar säkerhet och byggnadsteknik — bärande konstruktion, fukt, brand — desto större är sannolikheten att kommunen vill se en kontrollplan. En ren fasadändring eller ett nytt fönster kräver sällan en, medan en bärande vägg nästan alltid gör det.

För ett rent bygglovsärende — till exempel en tillbyggnad som bara prövas enligt detaljplanen — kan det räcka med ritningar och ansökan utan kontrollplan. Exakt vad som gäller i ditt projekt avgörs av din kommuns byggnadsnämnd, så fråga dem innan du planerar vidare.

5. Vem tar fram kontrollplanen?

Kontrollplanen är byggherrens ansvar — alltså den som låter utföra arbetet — men tas nästan alltid fram i samarbete med den som ska bygga. I praktiken skrivs den av:

• Entreprenören, som känner till hur bygget ska utföras och vad som behöver kontrolleras.
• En kontrollansvarig (KA), som hjälper till att utforma planen och granska att den följs.

Den kontrollansvarige har en särskild roll i systemet: hen granskar att bygget utförs i enlighet med kontrollplanen och rapporterar avvikelser till kommunen. För många privatpersoner är det den kontrollansvarige som gör hela processen begriplig — hen kan förklara vad som ska kontrolleras och varför, både innan och under bygget.

Här skiljer sig uppdragen tydligt åt. Vi på Godkänd Ritning ritar inte kontrollplaner — det är ett dokument som hör hemma hos entreprenören eller den kontrollansvarige. Däremot ritar vi bygglovsritningarna, det vill säga plan-, fasad- och sektionsritningar, som ofta behövs som underlag i samma ärende.

6. Så hänger de ihop i byggprocessen

I ett projekt där båda handlingarna behövs ser processen ofta ut så här:

1. 1Ritningarna tas fram — en plan-, fasad- eller sektionsritning ritas om eller projekteras utifrån vad åtgärden kräver.
2. 2Ansökan eller anmälan skickas in — med ritningar och andra handlingar till kommunens byggnadsnämnd.
3. 3Kontrollplanen tas fram och godkänns — oftast inför startbeskedet, som krävs innan bygget får påbörjas.
4. 4Bygget genomförs med kontroller — och avslutas med slutbesked från kommunen.

Bygglovsritningen är alltså ett tidigt steg i processen, medan kontrollplanen kommer in precis innan bygget ska starta. Båda är pappersbarn från samma lagstiftning — men de svarar på helt olika frågor och tas fram av olika aktörer.

Sammanfattningsvis: gör inget av dem i onödan, men skippa inget av dem som kommunen efterfrågar. Saknar du bygglovsritningen är det en tjänst du kan beställa på ett par minuter. Kontrollplanen tar din entreprenör eller kontrollansvarige fram i samband med att bygget ska starta — det är inte något du behöver rita själv.

Vanliga frågor om kontrollplan och bygglovsritning