Behövs bygglovsritning för altan och inglasning? Exakta kraven

1. När behövs bygglov för en altan?

En liten, låg altan nära huset kräver i de flesta fall inget bygglov. Men ju högre och större altanen blir, och ju närmare tomtgränsen den placeras, desto större är risken att kommunen gör en annan bedömning. Avgörande faktorer är bland annat höjden från marken, storleken och vad detaljplanen säger för just din fastighet.

Reglerna skiljer sig åt mellan olika kommuner och tomter, så det går inte att ge ett enda "exakt" svar som gäller överallt. Det tryggaste är att stämma av med kommunens byggnadsnämnd innan du börjar bygga — de flesta kommuner svarar snabbt på sådana här frågor.

Oavsett om du behöver bygglov, bygganmälan eller ingetdera är det en bra idé att ha ett enkelt underlag över hur altanen ska placeras och se ut. Det gör dialogen med kommunen både enklare och tydligare.

2. Inglasning — när krävs lov och ritning?

När du inglasar en altan bildar glasväggarna i praktiken ett nytt vistelserum intill bostaden. Därför gör de flesta kommuner en bygglovsbedömning även om själva altanen i sig var lovbefriad. Det som avgör är bland annat hur inglasningen påverkar byggnadens utseende och hur den förhåller sig till detaljplanen.

Här finns inget enhetligt svar som gäller i hela Sverige — vissa inglasningar ryms inom lovbefriade regler, andra kräver bygglov. Det kan också finnas bestämmelser om hur stor inglasningen får vara och hur den får placeras. Kontrollera därför alltid med din kommuns byggnadsnämnd innan du beställer material och börjar bygga.

Om kommunen kräver bygglov eller bygganmälan behöver du ett ritningsunderlag som visar inglasningens storlek, placering och utformning — precis som för en tillbyggnad.

3. Vilka ritningar ska du ta fram?

När åtgärden kräver bygglov eller bygganmälan är det vanligt att kommunen vill ha följande:

• Situationsplan — var på tomten altanen eller inglasningen placeras, med avstånd till gränser.
• Planritning — altanens eller inglasningens storlek och form ovanifrån.
• Fasadritning — hur inglasningen ser ut utifrån och hur den möter huset.

För en helt fristående låg altan räcker det ofta med en enkel situationsplan och planritning. För en inglasning som byggs mot huset brukar fasadritningen vara viktigast, eftersom den visar hur den nya volymen påverkar byggnadens utseende. För alla handlingar som kan behövas, se vår kompletta checklista inför bygglovsansökan.

4. Så ska ritningen vara utformad

Ritningarna för altan och inglasning följer samma grundregler som alla andra bygglovsritningar:

• Skala 1:100 för plan och fasader, 1:200 för situationsplanen.
• Fullständig måttsättning — längd, bredd och höjd.
• Nordpil eller kompassriktning så att placeringen går att orientera mot tomten.
• Tydlig redovisning av befintligt hus i förhållande till det nya.
• PDF eller SVG enligt svensk standard (SS-EN ISO).

Du behöver inte vara ritkunnig för att ta fram underlaget. En skiss, ett foto eller en äldre ritning räcker långt — sedan kan en renritningstjänst rita om den digitalt med rätt skala och mått. Glöm inte att lämna minst ett känt referensmått så att ritaren kan skala om underlaget korrekt.

5. Vanliga misstag att undvika

De vanligaste felen vi ser när det gäller altan och inglasning:

• Att bygga först och fråga efter — en oanmäld åtgärd kan bli både dyr och krånglig att rätta till.
• Att anta att inglasning alltid är lovbefriad — ofta görs en annan bedömning.
• Slarviga skisser utan mått, skala eller nordpil.
• Att inte kontrollera detaljplanen innan man bestämmer placering och storlek.

Ett par timmars förberedelse — och en avstämning med kommunens byggnadsnämnd — sparar oftast både tid och pengar i längden. Med ett korrekt ritningsunderlag redan från start blir hela processen betydligt smidigare. Se även vår guide om varför kommunen kräver en nordpil på ritningen.

Vanliga frågor om altan och inglasning